Uppvärmning

En passligt varm inneluft är också bunden till de egna aktiviteterna, den bästa sömnen får man om temperaturen är 18 ºC, för matlagning räcker 20 ºC och om man slöar på soffan kan 23 ºC kännas som nödvändigt.

Tämligen stora sänkningar i utomhustemperaturen påverkar känslan av kyla tillsinnetemperaturen jämnar ut sig för att motsvara förändringen av utomhustemperaturen. Då temperaturen stiger och sjunker reagerar bostadens fönster genast på förändringen.

I anvisningarna för boendehälsa definieras följande anvisningsvärden för rumstemperaturen:

• Skada för hälsan förorsakas då rumstemperaturen sjunker under 18 ºC.
• En bra nivå är 21 ºC.
• Rumstemperaturen får inte överskrida 26 ºC om inte temperaturhöjningen beror på uppvärmning av uteluften. Under uppvärmningsperioden borde rumstemperaturen inte överskrida 23–24 ºC.

Lägg märke till att dessa anvisningsvärden berör vistelsezonen, alltså fönster, väggytor, golv och tak kan vara svalare än dessa referensvärden. Vistelsezonen är den del av rummet vars nedre yta begränsas till golvet, övre ytan är på 1,8 m höjd från golvet och sidoytorna på är 0,6 m avstånd från väggen eller motsvarande fasta byggnadsdelar.

Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar om boendehälsa baserar sig på Hälsoskyddslagen (763/94) 32 § och är i kraft tillsvidare sedan den 1 maj 2003.

I alla Hoas fastigheter inleds den egentliga uppvärmningsperioden när medeltemperaturen för uteluften sjunker till 15–17 ºC. Rumstemperaturen upplevs ofta som sval trots att den verkligheten skulle vara enligt rekommendationstemperaturen. Detta är vanligt speciellt i början av uppvärmningsperioden, då luftens relativa fuktighet är hög på grund av årstiden. Det dröjer ett tag innan konstruktionerna värms upp och den relativa fuktigheten sjunker.  

I bostäderna finns det vattenburna värmeelement som regleras med en termostatventil. Ventilen reglerar vattencirkulationen i de enskilda värmeelementen så att man uppnår målet för rumstemperaturen för värmeelementets verkningsområde och att man inte värmer rummet för mycket. Därför kan temperaturen variera mellan de olika värmeelementen.

Vattnet som cirkulerar i uppvärmningsnätverket anpassar sig automatiskt till yttertemperaturen så att om det till exempel är 10 ºC ute är vattnet som cirkulerar i uppvärmningsnätverket ca 30 ºC. Då yttertemperaturen är noll grader är cirkulerar det redan 40 ºC vatten i uppvärmningsnätverket och när temperaturen fortsätter sjunka ute stiger vattnets temperatur i proportion till detta.

För att fungera behöver termostaten tid och utrymme. Ha inte tjocka gardiner, stora möbler eller värmeframkallande apparater så som TV:n framför termostaten. Termostater får inte vridas med våld. Termostatens regleringsmöjlighet är 2–3 grader.

Värmeelementet kan tidvis vara kallt eller endast varmt på övre delen, men detta är normalt. Fast värmeelementet känns kallt kan temperaturen i rummet vara passlig och hälsosam. För att värmeelementets termostat ska fungera korrekt måste hyresgästen försäkra sig om att termostaten är inställd i rätt position enligt önskat temperaturtillstånd (öppen/sluten), och att den inte är täckt med till exempel en gardin eller en möbel.

Värmeelementet i badrummet är en så kallad handdukstork. Handdukstorken är kopplad till bruksvattnets varmvattenlinje och dess uppgift är att upprätthålla ett litet konstant flöde i linjen så att varmvattennätverkets temperatur hålls tillräckligt hög. Den rätta temperaturen i nätverket förebygger att det bildas bakterier och håller väntetiden för det varma bruksvattnet inom tidskraven.

Handdukstorken sköter om uppvärmningen av badrummet vare sig man behöver uppvärmning eller inte. Eftersom dessa värmeelement är kopplade till bruksvattnets varmvattennätverk, fungerar de, trots att det övriga uppvärmningsnätverket inte egentligen är aktiverat under sommaren. Av denna orsak får man inte stänga av handdukstorken och hyresgästen har heller ingen möjlighet att reglera den. Överhettning av badrummet är en beklaglig, men en vanlig förtret på sommaren.

Hoas rekommenderar inte att hyresgästerna använder extra värmeelement i bostäderna. När hyresgästerna ännu vänjer sig vid den optimala temperaturen på 20–22 ºC kan extra värme kännas lockande.

Varför ska man då inte använda extra värmeelement? En orsak är att den extra uppvärmningen gör att termostaten i bostadens värmeelement tolkar temperaturen i bostaden som för hög. Det leder till att när du försöker höja temperaturen försöker elementet sänka den. Värmeelement som står på obevakade är också en säkerhetsrisk. Extra värmeelement är också ofta orsaken till att säkringar brinner, eftersom elementen utsätter säkringen för en för stor belastning.

Det är också bra att komma ihåg att extra värmeelement använder energi vilket motarbetar den energiinbesparning som måltemperaturerna åstadkommit. Med energiinbesparningar är avsikten förstås inte att hyresgästerna ska frysa i sin lägenhet, men om det är 20–22 ºC enligt rekommendation i bostaden kunde man i stället för ett extra värmeelement försöka med exempelvis ett par yllesockor. Överlag kan det vintertid vara för kallt i bostäderna för att klä sig i enbart t-shirt och shorts.