Bostadens temperatur
Speciellt på hösten är det vanligt med klagomål över att det är kallt och dessa utgör en pik i kontakterna. I en del fall kräver orsaken till problemet att en serviceman inkallas, till exempel luftning av värmeelement, men ibland kan problemet lösas lätt genom hyresgästens egna handlingar, och då finns det inget behov av ett servicebesök. På den här sidan hittar du tips om hur du kan påverka lägenhetens temperatur, hur temperaturen i lägenheten mäts, hur radiatorerna fungerar och vad som är lämplig temperatur i lägenheten.

En passligt varm inneluft är också bunden till de egna aktiviteterna, den bästa sömnen får man om temperaturen är 18 ºC, för matlagning räcker 20 ºC och om man slöar på soffan kan 23 ºC kännas som nödvändigt.
Tämligen stora sänkningar i utomhustemperaturen påverkar känslan av kyla tillsinnetemperaturen jämnar ut sig för att motsvara förändringen av utomhustemperaturen. Då temperaturen stiger och sjunker reagerar bostadens fönster genast på förändringen.
I anvisningarna för boendehälsa definieras följande anvisningsvärden för rumstemperaturen:
- Skada för hälsan förorsakas då rumstemperaturen sjunker under 18 ºC.
- En bra nivå är 21 ºC.
- Rumstemperaturen får inte överskrida 26 ºC om inte temperaturhöjningen beror på uppvärmning av uteluften. Under uppvärmningsperioden borde rumstemperaturen inte överskrida 23–24 ºC.
Lägg märke till att dessa anvisningsvärden berör vistelsezonen, alltså fönster, väggytor, golv och tak kan vara svalare än dessa referensvärden. Vistelsezonen är den del av rummet vars nedre yta begränsas till golvet, övre ytan är på 1,8 m höjd från golvet och sidoytorna på är 0,6 m avstånd från väggen eller motsvarande fasta byggnadsdelar.
Målet som Hoas har satt för bostädernas temperatur är inte ett nummer taget ur luften utan grundar sig på allmänna rekommendationer för temperaturen för en hälsosam inneluft. Enligt anvisningarna för boendehälsa kan en allt för hög rumstemperatur öka på tröttheten, försämra koncentrationsförmågan, orsaka andningssymtom och orsaka känsla av torrhet. Därtill kan det trappa upp frigöring av gasformiga föroreningar. Även föreningen Sisäilmayhdistys ry rekommenderar 20–22 ºC som inomhustemperatur.
Kostnaderna för uppvärmningen av fastigheten är också märkbara. Som tumregel för energiförbrukning kan man säga att varje extra värmegrad i bostaden ökar uppvärmningskostnaderna med ca 5 procent. För energiförbrukningen i en enskild bostad kan uppvärmningen stå för hälften, vilket är en märkbar kostnad.

I alla Hoas fastigheter inleds den egentliga uppvärmningsperioden när medeltemperaturen för uteluften sjunker till 15–17 ºC. Rumstemperaturen upplevs ofta som sval trots att den verkligheten skulle vara enligt rekommendationstemperaturen. Detta är vanligt speciellt i början av uppvärmningsperioden, då luftens relativa fuktighet är hög på grund av årstiden. Det dröjer ett tag innan konstruktionerna värms upp och den relativa fuktigheten sjunker.
Hoas fastigheter värms upp med fjärrvärme och uppvärmningen regleras automatiskt enligt utomhustemperaturen med hjälp av termostater.

Ifall din bostad är för kall lönar det sig att först själv försäkra sig om följande punkter innan en felanmälan görs.
Börja med att mäta inomhustemperaturen i din bostad. Bostadens temperatur bör vara 20–22 ºC. Du kan hitta instruktioner om hur du mäter temperaturen från den här samma sidan.
- Ifall det enligt mätaren är tillräckligt varmt i bostaden, men det ändå känns väldigt kyligt, lönar det sig att kontrollera om tätningen i fönstren läcker.
- Ifall tätningen i fönstren drar är det bra att försäkra sig om att fönstrens alla lås är stängda. Ifall ett lås blivit öppet, t.ex. efter fönstertvätt, kan det bidra märkbart till att det drar från fönstret. Ifall du inte har en fönsternyckel för att öppna fönstret med och kontrollera, kan du fylla i en felanmälan och begära en.
- Kontrollera att luftombytet fungerar, att ventilen inte är helt sluten eller på annat sätt tilltäppt. Ifall det inte strömmar till ny luft från tilltänkta kanaler försöker bostaden suga till sig frisk luft från andra källor, ofta just från springorna i fönstren.
Ifall det ofta är under 20 ºC i din bostad bör du kontrollera följande innan du gör en felanmälan.
- Termostaten kräver utrymme och tid för att fungera. Ha inte tjocka gardiner eller värmealstrande apparater, som exempelvis televisionen, framför termostaten. Undvik också att lägga sängen eller soffan framför termostaten. Detta kan nämligen leda till att termostaten läser temperaturen fel och därför inte reglerar bostadens temperatur korrekt. Dessutom kan gardiner och möbler hindra värmen från elementen att sprida sig i rummet.
- Använder du dig av extra uppvärmning? Extra värmeelement kan också leda till att termostaten tolkar temperaturen i bostaden fel. Ju mer elementen värmer desto mer försöker termostaten sänka temperaturen i lägenheten.
Ifall ovannämnda åtgärder inte löser problemet och bostaden fortfarande är under 20 grader ska du fylla i en felanmälan. Vid felanmälan ska du nämna de åtgärder du redan utfört för att lösa problemet samt bostadens temperatur så att ärendet kan avancera så snabbt som möjligt.

Ifall man fryser på vintern kan man på motsvarande sätt ha det svettigt på sommaren. Fastigheterna är uppförda enligt de föreskrifter för byggande som gällde under den aktuella byggnadsperioden. Av denna orsak finns det inte alltid luftkonditionering eller avkylning i husen.
Ersättande luft strömmar in i bostaden genom friskluftsventiler som man inte får täppa till. Bostadens ventilation fungerar automatiskt och det går inte att göra finjusteringar enligt bostad. I Anvisningar om boendehälsa har man inte specificerat någon övre gräns för inomhusluftens temperatur utanför uppvärmningssäsongen, dvs. sommarsäsongen. Enligt Anvisningar om boendehälsa får rumsluftens temperatur inte stiga över 26 ºC, om inte den höga temperaturen beror på att uteluften är så varm. De rekommendationer som finns på Hoas webbplats om inomhustemperaturer gäller för uppvärmningssäsongen. Uppvärmningssäsongen inleds när dagens utomhustemperatur i medeltal är 15–17 ºC eller lägre.
Rumstemperaturen kan också sänkas med passiva metoder.
Passiva knep är bland annat att minska solens värmestrålning genom fönstren med gardiner eller persienner. Genom att vädra nattetid (t.ex. kan man ha korsdrag på natten) kan man kyla ner de strukturer som solen värmt upp under dagens lopp. Ifall du vädrar dagtid lönar det sig att ta hänsyn till att utomhustemperaturen kan vara högre än rumstemperaturen. Vädrandet dagtid kan alltså höja bostadens temperatur. När du vädrar bör du försäkra dig om att fönstren inte kan smälla fast under vädringen och på så sätt ha sönder fönsterrutorna. När man vädrar bör man även se till att använda det fönster som är ämnat för vädring.
Kom även ihåg att stora elektriska apparater som exempelvis televisionen, datorn, tvättmaskinen och ugnen genererar mycket värme och kan bidra till att bostaden uppvärms. Därför bör du stänga av apparaterna om du inte använder dessa så att de inte genererar överloppsvärme.
Det är också viktigt att komma ihåg bostadsspecifika, felaktigt installerade kylaggregat, kan höja temperaturen i bostaden mer än de kyler ner.

När man mäter rummets temperatur bör man iaktta följande:
- Rumstemperaturen mäts i bostaden vistelsezon, minst 0,6 meter från en väggyta och på cirka en meters höjd. Temperaturen ska exempelvis inte mätas på en väggyta eller mot ett fönsterglas – dessa ytor får vara kallare än vistelsezonen.
- Det lönar sig att mäta temperaturen upprepade gånger och på olika tider av dygnet. I bostaden kan temperaturen genast på morgonen vara något kallare än normalt, till exempel kan temperaturen påverkas av hemmets elektronik som värmer lägenheten när de står på.
Ifall din bostads temperatur upprepade gånger är under 20 ºC ska du göra en felanmälan.

I bostäderna finns det vattenburna värmeelement som regleras med en termostatventil. Ventilen reglerar vattencirkulationen i de enskilda värmeelementen så att man uppnår målet för rumstemperaturen för värmeelementets verkningsområde och att man inte värmer rummet för mycket. Därför kan temperaturen variera mellan de olika värmeelementen.
Vattnet som cirkulerar i uppvärmningsnätverket anpassar sig automatiskt till yttertemperaturen så att om det till exempel är 10 ºC ute är vattnet som cirkulerar i uppvärmningsnätverket ca 30 ºC. Då yttertemperaturen är noll grader är cirkulerar det redan 40 ºC vatten i uppvärmningsnätverket och när temperaturen fortsätter sjunka ute stiger vattnets temperatur i proportion till detta.
Termostat
För att fungera behöver termostaten tid och utrymme. Ha inte tjocka gardiner, stora möbler eller värmeframkallande apparater så som TV:n framför termostaten. Termostater får inte vridas med våld. Termostatens regleringsmöjlighet är 2–3 grader.
Värmeelementet kan tidvis vara kallt eller endast varmt på övre delen, men detta är normalt. Fast värmeelementet känns kallt kan temperaturen i rummet vara passlig och hälsosam. För att värmeelementets termostat ska fungera korrekt måste hyresgästen försäkra sig om att termostaten är inställd i rätt position enligt önskat temperaturtillstånd (öppen/sluten), och att den inte är täckt med till exempel en gardin eller en möbel.

Värmeelementet i badrummet är en så kallad handdukstork. Handdukstorken är kopplad till bruksvattnets varmvattenlinje och dess uppgift är att upprätthålla ett litet konstant flöde i linjen så att varmvattennätverkets temperatur hålls tillräckligt hög. Den rätta temperaturen i nätverket förebygger att det bildas bakterier och håller väntetiden för det varma bruksvattnet inom tidskraven.
Handdukstorken sköter om uppvärmningen av badrummet vare sig man behöver uppvärmning eller inte. Eftersom dessa värmeelement är kopplade till bruksvattnets varmvattennätverk, fungerar de, trots att det övriga uppvärmningsnätverket inte egentligen är aktiverat under sommaren. Av denna orsak får man inte stänga av handdukstorken och hyresgästen har heller ingen möjlighet att reglera den. Överhettning av badrummet är en beklaglig, men en vanlig förtret på sommaren.

Hoas rekommenderar inte att hyresgästerna använder extra värmeelement i bostäderna. När hyresgästerna ännu vänjer sig vid den optimala temperaturen på 20–22 ºC kan extra värme kännas lockande.
Varför ska man då inte använda extra värmeelement? En orsak är att den extra uppvärmningen gör att termostaten i bostadens värmeelement tolkar temperaturen i bostaden som för hög. Det leder till att när du försöker höja temperaturen försöker elementet sänka den. Värmeelement som står på obevakade är också en säkerhetsrisk. Extra värmeelement är också ofta orsaken till att säkringar brinner, eftersom elementen utsätter säkringen för en för stor belastning.
Det är också bra att komma ihåg att extra värmeelement använder energi vilket motarbetar den energiinbesparning som måltemperaturerna åstadkommit. Med energiinbesparningar är avsikten förstås inte att hyresgästerna ska frysa i sin lägenhet, men om det är 20–22 ºC enligt rekommendation i bostaden kunde man i stället för ett extra värmeelement försöka med exempelvis ett par yllesockor. Överlag kan det vintertid vara för kallt i bostäderna för att klä sig i enbart t-shirt och shorts.